EN
Att tillverka papperspåsar kräver ungefär 70 procent mer energi jämfört med att producera plastpåsar. Det finns dock vissa miljöfördelar eftersom träfiber som används i papper är förnybara resurser som faktiskt binder koldioxid under tillväxten. Å andra sidan är de flesta plastmaterial kraftigt beroende av fossila bränslen för nästan samtliga råvaror. Studier visar att plasttillverkning genererar cirka 20 procent högre CO2-ekvivalenta utsläpp per ton producerad plast. Dessa siffror är verkligen viktiga när vi tänker på hur mycket plast bidrar till det pågående klimatkrisproblem.
Pappersindustrin använder cirka 1 004 gallon färskvatten per påse—avsevärt mer än plastens 58 gallon—även om 85 % av detta vatten återvinns i slutna system. Plastproduktion släpper dock ut 3,8 gånger fler kemiska föroreningar i vattendrag, inklusive styrén och benzenderivat som är kända för att skada vattenlevande organismer.
En rapport om hållbarhet från 2023 visade att papperspåsar kan uppnå koldioxidneutralitet inom tre år genom nedbrytning och återvinning, medan plastpåsar kvarstår i miljön i över 400 år. Med 5–7 återanvändningscykler och en global återvinningsgrad på 76 % presterar papper bättre än plast, som endast återvinnas till 9 % och främst används en gång.
När papper komposteras på rätt sätt bryts det ner inom två till sex månader och lämnar inte kvar några skadliga ämnen. Kasta det i havet och de flesta typer av papper försvinner helt enkelt inom ett par veckor. Jämför det nu med plast, som i stället bryts ner till små bitar vi kallar mikroplaster och kvarstår i hundratals år. Avfallsfyllnader är en annan problemzon för plast. De plastpåsar som ligger där producerar metangas, vilket forskare säger är ungefär 28 gånger värre än vanlig koldioxid när det gäller att spärra in värme i atmosfären. Och låt oss inte glömma bort djur som fastnar i plasten heller. Studier visar att det finns ungefär 58 procent chans att vilda djur kan hamna instängda i dessa kasserade plastprodukter någonstans i naturen.
Mer än hälften av det vi förpackar i papper består egentligen av vedfibrer, något som kan förnyas om det hanteras på rätt sätt. Tänk så här: enligt rapporten från Ellen MacArthur från 2023 använder plast ungefär 12 miljoner fat olja varje år. Papper fungerar annorlunda eftersom det använder cellulosa från träd, växter som människor kan plantera om efter avverkning. När skogar är certifierade som hållbart skötta tenderar de att växa tillbaka cirka 28 procent snabbare än vad som skördas varje år. Detta hjälper till att hålla naturen i balans samtidigt som våra förpackningsbehov tillgodoses.
Certifieringar som FSC tar itu med 93 % av konsumenternas bekymmer angående avskogning (World Wildlife Fund 2023) genom att genomdriva stränga spårbarhetsstandarder. Dessa system spårar vedfasern från skogen till det färdiga produkten, där blockkedjeteknologi minskar opakhet i inköpspraxis med 61 % jämfört med konventionella leveranskedjor.
Varje ton pappersbaserade förpackningar ersätter 1,4 ton plast från fossila bränslen i detaljhandeln (Journal of Cleaner Production 2023), vilket förhindrar 3,2 ton CO₂-utsläpp. När efterfrågan på förpackningar globalt ökar med 3,1 % per år erbjuder pappers förnybarhet – baserat på en odlingsskörd-och-odla-om-cykel – ett skalenbart, cirkulärt alternativ till material baserade på petroleum.
Runt om i världen samlas cirka 80 procent av gamla papperspåsar in och återförs till kretsloppet via återvinningscentraler och insamlingssystem. Vad händer sedan? Papperet bryts ner till massa, rensas från smuts och främmande material och pressas sedan till nya produkter som exempelvis kartonger eller tissuepapper. Här skiljer sig papper från plast eftersom plast i princip försämras redan efter en eller möjligen två återvinningsomgångar. Men de långa pappersfiberna håller ut starka i ungefär fem till sju fullständiga cykler innan de slutligen blir för korta för att kunna bibehålla strukturen. Det gör papper till ett mycket bättre alternativ för hållbara förpackningslösningar på lång sikt.
Den globala återvinningsgraden för papperspåsar ligger på cirka 80 %, vilket är långt bättre än vad vi ser med plast, där siffran endast ligger på 5 till 7 %. Det finns dock stora skillnader mellan regioner. I rikare länder lyckas man återvinna mellan 60 % och nästan 90 % av sitt pappersavfall. Men i utvecklingsländer ser situationen annorlunda ut, där upp till 40 % av användbart papper går förlorat eftersom det helt enkelt inte finns tillräckligt bra system för att sortera avfallet ordentligt. För att åtgärda denna obalans uppskattar experter att ungefär 200 miljarder USD behöver investeras världen över fram till år 2030. Den typen av pengar skulle kunna bidra till att bygga bättre anläggningar och processer som behövs för att möta den ökande efterfrågan på material som faktiskt kan återvinnas igen.
Matavfall, vaxbeläggningar och etiketter av blandade material förorenar 12 % av insamlat papper, vilket ofta gör hela partier opåverkbara. Dessutom hindras återvinningen av låg allmän delaktighet – endast 35 % av hushållen sorterar pappersavfall konsekvent. En förbättrad utbildning om föroreningar skulle kunna återvinna 18 miljoner ton användbar fiber årligen enligt forskning inom materialhållbarhet.
Hållbara förpackningstrender har förvandlat papperspåsar till mycket mer än bara funktionella föremål för butiker. Ungefär två tredjedelar av kunderna väljer idag produkter inpackade i papper eftersom de bryr sig om vad som händer med deras avfall efter köpet. Människor märker hur snabbt papper bryts ner jämfört med plast, som kan finnas kvar i ett halvt millennium. Företag som byter till pappersförpackningar ser ofta bättre resultat också. Många rapporterar ungefär en tredjedels ökning av återkommande kunder som bryr sig om att leva miljövänligt, och samma kunder är dessutom villiga att betala nästan 10 % mer när de handlar från varumärken som är engagerade i hållbarhet. Marknaden belönar tydligt företag som gör detta miljövänliga valet.
Det naturliga utseendet hos papper fungerar som en duk för varumärkesbyggande och hjälper kunder att komma ihåg produkter ungefär 44 procent bättre än plastförpackningar, särskilt när man använder de miljövänliga färgmedlen vi har pratat om på sistone. Enligt senaste undersökningar tenderar yngre konsumenter mellan 25 och 40 år att lägga ut ungefär 12 procent mer på varor inslagna i hållbara material, vilket innebär att att gå grön faktiskt också ökar vinsterna. Tittar man på verkliga exempel rapporterar livsmedelsbutiker som tydligt visar sina etiketter om återvunnet innehåll att de tömmer lagret ungefär 23 procent snabbare än tidigare. Samtidigt har klädaffärer märkt något intressant även online – deras inlägg med de snygga lilla paketen gjorda av återvunnet material får ungefär 27 procent fler likes och delningar över samtliga plattformar sammanlagt.
Pappersförpackningar kräver mer energi eftersom tillverkningsprocessen innefattar många steg, från massatillverkning till avdunstning av vatten från massan. Trots det höga energibehovet erbjuder papper fördelar när det gäller förnyelsebar råvara och lägre totala koldioxidutsläpp.
Globalt har papperspåsar en återvinningsgrad på ungefär 80 %, vilket är betydligt högre än plastpåsar som ligger på endast 5 till 7 %.
Papperspåsar uppnår koldioxidneutralitet genom en kombination av nedbrytnings- och återvinningsprocesser under ett par år, till skillnad från plast som kan ta över 400 år att brytas ner fullständigt.
Plastavfall kan kvarstå i miljön i hundratals år och bryts ner till mikroplaster som har skadliga effekter på vilda djur och ekosystem. På avfallsplatser bildar plast metangas, en kraftfull växthusgas som förvärrar klimatförändringarna.
Papper är tillverkat av förnybara vedfibrer, medan plast framställs från icke-förnybara fossila bränslen. Dessutom bryts papper ner mycket snabbare och har en högre återvinningsgrad, vilket gör det till ett mer hållbart val för förpackningar.
Senaste Nytt
